History.

Tänker skapa en ny blogg men väljer att inte ta bort denna. Hoppas vi ses på den nya. Kan lägga in adressen här sen. ;)

Puss /Johanna

Coldplay, I love you :) <3

Bästa bandet någonsin (L)

>.<

Jag är så himlans trött jämt! Skolan tar kål på mig.. Gick inte på träningen igår för att jag inte mådde bra. Har varit stressad för ett spanskaprov som inte ens blev av för att den himla puckovikarien inte kom, och för boken om mig som jag inte ens hann bli färdig med. Har haft huvudvärk flera kvällar i rad och när jag kom hem från konfan i onsdags kändes det som jag skulle spy.. SÅ HIMLA SKÖNT MED LOV!!

Igår kändes det som jag typ bara var ivägen.. speciellt på svenskan, jag fick inte läsa Isas boken om mig, alla andra fick.. Då blev jag lite ledsen.. :( Men jag antar att hon hade ett skäl att jag inte fick läsa den.

Och smart som jag är har jag lyckats glömma mi gympapåse på tågt och det är match imorgon. Hjälp!

Kram sålänge / Johanna

Håja

Happ, nu var det dags att blogga lite igen. Klockan är snart 5 i halv 9, det är fredag och jag ska alldeles strax logga ut för att senare åka till skolan. I skolan ska vi först ha spanska med Lidl, eller ja, Lide heter hon men vi kallar henne Lidl för det är mkt roligare.. xD Sen är det lunch och efter det engelska med Pernilla. När engelskan är slut drar vi till Gamla Tennishallen för att ha idrott med KlibbigeklabbigeKristerklister-stussabollen-hyperaktiv, och då ska vi spela handboll vilket är mycket trevligt. :)
Till slut masar vi oss bort tillbaka till skolan och har svenska med Pernilla. Vi håller på med Boken om mig och det är väldigt roligt eftersom jag älskar att skriva. ^^

Sen vet jag inte riktigt om det blir ungdomsmöte i kyrkan eller basketträning, men jag borde verkligen gå på ungdomsmöten eftersom det ingår i konfan. Så det blir nog det. ;)

Kram // Johanna :D

:(

Ärligt talat, vad är det med mig? Jag mår konstigt, inte fysiskt men psykiskt. Jag känner mig förstörd. Det känns som att knappt någon vill veta av mig. Inte ens kaninerna, som alltid brukade vara en tröst. De bara rymmer och det känns precis som att de gör allt för att komma ifrån mig. Vad gör jag för fel?
Jag mår inte bra av att Karin, Jakob och Maria är ute och reser så mycket. Mia är hemma rätt mycket och det är ju bra, men Jakob och Karin bor ju inte hemma i vanliga fall.. Jag tror inte att jag har riktigt förstått tidigare hur mycket de betyder för mig. När de inte är hemma känns det som ett stort hål inom mig. Som att de är en del av mig och att jag inte är hel förrän hela familjen är hemma. Ibland är jag utan dem i flera månader. Då hoppar saknaden på mig ibland då och då och jag mår dåligt...
Att Mia bor hemma är jätteviktigt för mig. Jag vet inte vad jag skulle göra annars...
I morgon åker Jakob tillbaka till Värmland och om några dagar kommer Karin tillbaka från fjällen för att sedan vara här hemma lite, innan hon åker tillbaka till Oslo. *suck*..

Det är inte bara detta som gör att jag mår så konstigt, det är en del andra saker som är lite för privata för att tas upp här. Jag hoppas det blir bättre snart. :)

Kram // Johanna